Här hittar du vanliga frågor och svar om vad Ung Vänster tycker i olika EU-frågor. Sidan uppdateras kontinuerligt med fler frågor och svar.
- Vad tycker Ung Vänster om EU?
- Varför är ni emot EU?
- Vad menar ni med att EU är odemokratiskt?
- Vad tycker ni om Lissabonfördraget?
- Gillar ni inte internationellt samarbete?
- Är inte EU ett fredsprojekt, varför skulle man vara mot det?
- Vad är det för fel med Schengenavtalet?
Vad tycker Ung Vänster om EU?
Ung Vänster är motståndare till den Europeiska Unionen. Vi tycker att Sverige skall gå ur EU, och det av många anledningar.
Vi tycker att EU är ett odemokratiskt projekt, där makten finns alltför långt ifrån vanligt folk. Ständigt förs alltmer makt från de nationella parlamenten till stängda odemokratiska gråzoner, och från folket till företagsledare och lobbyister. Detta demokratiska problem finns inbyggt i EU: s själva konstruktion. Därför anser vi inte att det är möjligt att ”påverka inifrån” för ett tillräckligt demokratiskt EU, även om Sverige naturligtvis bör arbeta för ökad insyn och beslutsmakt för de nationella parlamenten så långt det är möjligt under den tid vi är medlemmar.
Ytterligare ett sätt att befästa och utveckla EU:s odemokratiska struktur är den konstitution som nu diskuterats under flera år och som just nu håller på att drivas igenom under namnet ”Lissabonfördraget”. Trots att Irland i en folkomröstning sagt nej till Lissabonfördraget, och det därför enligt EU: s egna regler ska falla, driver man igenom det och tänker tvinga irländarna att folkomrösta på nytt. Det är i sig ett tydligt tecken på vad demokrati betyder i EU – inte mycket alls.
Vi anser att EU är en union byggd av och för kapitalet. EU är inte något som gynnar vanliga människor. EU gynnar de stora företagen, företagsledarna och underlättar kapitalets rörlighet samtidigt som arbetsrätt och lönenivåer hotas.
Varför är ni emot EU?
Vi är emot EU framför allt därför att de enskilda länderna och de enskilda medborgarna förlorar makt när de är med i EU. Beslut som tidigare fattats av de nationella parlamenten (t.ex. riksdagen) fattas nu av tjänstemän i Bryssel. Det är framför allt denna överstatlighet som vi vänder oss emot, att vi påtvingas en politik som vi själva inte har valt.
Förutom de överstatliga och odemokratiska formerna vänder vi oss också mot den förda politiken. I EU är den fria inre marknaden det allt överordnade målet, och det betyder att saker som arbetsrätt, miljöskydd och välfärd alltid kommer i andra hand. Vi ser att möjligheten att föra en politik för allas rätt till trygga arbeten, välfärd och god miljö minskar drastiskt på grund av att vi är med i EU.
Vad menar ni med att EU är odemokratiskt?
Vi menar dels att politiken i EU är fastlåst, och extremt svår att förändra. I Sverige har vi en grundlag som bestämmer formerna för hur besluten ska fattas, och valda församlingar som fattar besluten. I EU står politiken inskriven i EU:s ”grundlag” – de så kallade fördragen. Där finns redan texter som bestämmer hur EU:s och de enskilda ländernas politik ska utformas. Man får bland annat inte ha för stor offentlig sektor, så man måste privatisera och avreglera statlig verksamhet. Fördragen är svåra att ändra på – det räcker att ett land vill ha kvar en gammal text så blir den kvar. Det betyder att stora delar av den politik som förs i Sverige kommer föras oavsett vilka som vinner valen, eftersom EU:s lagar är överordnade de svenska.
Vi menar också att EU har andra demokratiska brister. Till exempel så är de enda som får lägga fram lagförslag kommissionen, som är en grupp tjänstemän.
Vad tycker ni om Lissabonfördraget?
Vi är emot Lissabonfördraget, av flera skäl. Dels ogillar vi innehållet, som leder till mer överstatlighet, mer makt till EU, mer högerpolitik och slutet på den svenska alliansfriheten. Bland annat tas vetorätten bort från ministerrådets möten, så att stora länder ges rätt att köra över små länder i många frågor. Alla länder åtar sig att ytterligare privatisera och avreglera olika tjänster, alltså typisk högerpolitik. Det står också att EU ska skaffa ett gemensamt försvar, och att länderna lovar att hjälpa varandra militärt vid eventuella angrepp.
Vi menar också att hanteringen av Lissabonfördraget har varit extremt odemokratisk. 2005 röstade både Frankrike och Nederländerna i en folkomröstning nej till EU-konstitutionen, som till 96 % överensstämmer med Lissabonfördraget. I april 2008 röstade Irland nej till Lissabonfördraget, de är det enda land som fått folkomrösta. Men trots att EU-reglerna säger att om ett enskilt land inte undertecknar fördraget så faller det, så har land efter land undertecknat fördraget, bland annat har Sverige gjort det. Vi tycker att det är extremt odemokratiskt, och kräver att folkviljan respekteras.
Gillar ni inte internationellt samarbete?
Ung Vänster anser att Sverige ska lämna EU. Det handlar inte om att vi inte gillar samarbete mellan länder, eller att vi inte inser att det finns frågor där länder behöver agera gemensamt. Det finns flera exempel på utmaningar som kräver samarbete och gemensam handling – klimathotet är en sådan utmaning. Internationellt samarbete behövs, men EU behövs inte för samarbete. Ung Vänster tror på internationell solidaritet. Vi vänder oss emot inskränkt nationalism och kämpar för en rättvisare värld.
Internationella samarbeten behöver bygga på andra grunder än de EU vilar på. De måste utgå ifrån respekt för ländernas självständighet och på demokratiskt inflytande över vilken politik som ska föras. Att det finns gränsöverskridande problem är ingen ursäkt för att inskränka demokratin. Tvärtom är mer demokrati förutsättningen för att lösa problemen. Det är medborgarna som ska avgöra den politiska riktningen, inte byråkrater bakom stängda dörrar i Bryssel.
EU-medlemskapet har dessutom försvårat Sveriges kontakter med de länder som inte är med i EU. Vår utrikespolitik har i stor utsträckning samordnats med EU:s, vilket har bidragit till att våra kontakter med Syd försämrats. I och med EU-medlemskapet har vi även tvingats införa en rad tullar, bland annat på textilier, och delar av vår biståndspolitik har underordnats EU: s.
Är inte EU ett fredsprojekt, varför skulle man vara mot det?
Att EU skulle vara ett fredsprojekt, eller ha något alls med fred att göra är en seglivad myt som handlar väldigt lite om verkligheten. Istället går utvecklingen åt rakt motsatta håll. I och med de senaste förändringarna av EU:s fördrag har EU nu även en militär dimension. EU:s ”armé” kommer bestå av sammanlagt 60.000 soldater ifrån EU:s alla länder samt kandidatländerna. Denna armé kommer kunna sättas in ”för att försvara EU:s intressen”. Strider har rått kring om det ska krävas ett FN-beslut om EU:s armé ska kunna sättas in. Resultatet blev att inget FN-beslut krävs men att insatser måste följa FN-stadgan. Med andra ord kan armén sättas in i princip i alla de situationer där Nato idag agerar eftersom Nato mer eller mindre kallar alla sina operationer för fredsbevarande.
Den svenska regeringen har också som en konsekvens av detta ändrat sin säkerhetspolitiska doktrin från att vi ska vara alliansfria till att vi bara i händelse av krig i vårt närområde ska vara neutrala. Den nya säkerhetsdoktrinen har inneburit att den svenska regeringen inte sett någon anledning att kritisera USA:s krig i Afghanistan, utan istället stöttat USA:s agerande. I Lissabonfördraget som, om det raticificeras, kommer att gälla som EU:s konstitution, slås det också fast att alla länder ska öka sin militära kapacitet, med andra ord en grundlagsfäst upprustningspolitik! Man behöver inte gå så långt som att kalla EU för ett krigsprojekt, men det skulle stämma betydligt bättre överens med verkligheten än myten om fredsprojektet!
Vad är det för fel med Schengenavtalet?
Schengensamarbetet syftar på två olika avtal som ingåtts mellan europeiska stater 1985 och 1990, och som berör avskaffandet av systematiska gränskontroller mellan de deltagande länderna. Genom Amsterdamfördraget införlivades de två avtalen, liksom alla beslut som stiftats på deras grundvalar, i Europeiska unionens lagstiftning. Denna samling av lagbestämmelser benämns som Schengenregelverket. Det går ut på att de inre gränserna inom EU avskaffats. De borttagna gränskontrollerna kompenseras genom hårdare kontroll inne i länderna, exempelvis skall polisen få kräva en medborgare på pass var som helst och när som helst.
De yttre gränserna förstärks samtidigt, så att det blir svårare att ta sig in i EU-området. Detta gör att man tvingas utveckla en gemensam flykting och asylpolitik. Man inför också flera gemensamma register där mängder av människor registreras. Den gemensamma flykting- och asylpolitiken gör att Sveriges asylpolitik blir hårdare. Permanent uppehållstillstånd ges mer sällan och oftare talas det idag om att skicka ”hem” invandrare.
De register som införts i och med Schengen är av ett annat slag än vårt traditionella brottsregister. I Schengens olika register läggs inte bara misstänkta eller dömda personer in, där läggs även in sådana som kan tänkas veta något om ett brott samt alla de som invandrat till EU. Helt nya typer av information får också registreras, exempelvis politisk åskådning eller sexuell läggning. Sammantaget har socialdemokraterna och moderaterna sedan vi gick med i EU omformat vår politik till att passa övriga Europa. Schengen är det centrala avtalet i detta arbete. Det innebär i praktiken att Sveriges regering idag vill lämna beslutanderätten över flykting- och asylpolitiken till EU. Sedan 1997 är Schengenavtalet en integrerad del av Amsterdamfördraget och därmed EU:s grundläggande fördrag.
